Välj en sida

Blomsterfonden bildas 1921

Alma Hedins plan blir klar 1920. Hon vänder sig till familjens goda vän, överintendent Axel Lagrelius (eller ”Lagge” som han kallades av Hedinarna) för att fråga om råd, eftersom han är en tämligen praktisk man. Axel tycker det är en god idé och vill gärna medverka. Han föreslår att Alma vänder sig till överståthållare Carl Hederstierna och ber honom att bli ordförande i föreningen. Hederstierna tackar ja.

I maj för 90 år sedan, cirkulerar så uppropet för Blomsterfonden i pressen. Uppropet är undertecknat av dåvarande statminister Hjalmar Branting, ärkebiskop Nathan Söderblom, författarna Ellen Key och Erik Axel Karlfeldt samt 15 landshövdingar.

Formellt bildades föreningen Blomsterfonden den 27 maj, 1921, i överståthållare Hederstiernas ämbetsrum. Den första gåvan kom från ”1872 års män” som vill hedra en bortgången kamrat, direktör Axel Hultman. Kontoret upprättas på Malmskillnadsgatan (och flyttar kort därefter till Hamngatan) och Lisa Hallin anställs som biträde. Lisa Hallin beskrivs av Alma som själen i Blomsterfonden; hon arbetade kvar ända till femtiotalet.

Brist på gåvor orsakar trög start

Men starten av Blomsterfonden var inte smärtfri. Gåvor och donationer kommer inte in i samma takt som man räknat med. Dessutom motarbetas Blomsterfonden av en sammanslutning trädgårds- och blomsterhandlare, som är rädda för att Blomsterfonden ska skada deras verksamheter. Trädgårdshandlarna startar en massiv propagandaapparat mot fonden i den svenska pressen som håller i sig ända in i femtiotalet.

I slutet av 1922 verkade den tröga starten äntligen börja ge med sig. Ingenjör Magnus Täcklind och fröken Selma Nilsson donerar stora summor pengar till fonden.

”Utan denna hjälp skulle vi inte kunnat starta” skriver Alma i sina memoarer.

1923 startar förhandlingarna med Stockholms stad angående gratis tomtmark för att kunna bygga de första blomstergårdarna. I pressen förekommer spekulationer om var de första blomstergårdarna ska byggas, ett tag ryktas det om Kristinebergsområdet på Kungsholmen. Till slut beslutar Stockholms stad att donera tomtmark i Vasastaden, i kvarteret som kallas ”Röda bergen”.

Läs mer om Röda bergen här